Kaos och trötthet
Helgen gick bra: jag körde upp med en stor släkärra proppfull med våra grejer, medan Wiktor och pojkarna var kvar här i Esbo. Förra helgen var första gången som jag över huvud taget körde med släpkärra, så jag kände mig lite stolt över att lyckas köra hela vägen mellan Esbo och Vörå nu plus att haka på och av den och skuffa och dra den (tung som sjutton!).
Vädret var soligt både i lördags när jag körde upp och i går när jag körde ner, även om solen hann gå ner innan jag startade i går. Jag hade ingen lust alls att åka tillbaka; jag sov hos min mommo och vi var och blomshoppade till Plantagen bland annat, jag målade dockhus och mommo fixade god vegetarisk lasagne till middag. Det var en lugn och bra söndag helt enkelt och det gjorde att jag sköt upp avfärden in i det sista, och därför kom jag hem för sent. Det dröjde ett tag innan jag lyckades komma ner i varv inför natten och sedan sov jag fastklämd mellan Adde och Alex som kom trippande över till mig och Wiktor mitt i natten. Så i dag känner jag mig rätt mör. Eller helt slut om jag ska vara ärlig. Att åka upp och ner och packa och ordna som vi gjort så länge nu tar på till sist.
Lägenheten är ett enda kaos, men konstigt nog har pedanten i mig lyckats acceptera att skruvdragare samsas med till exempel halvätna smörgåsar och annat på matbordet ... Det känns som att det är så tillfälligt nu, vi vet att det här är just nu och att det är något som snart är över. Efter min vända upp och ner till Vörå i helgen börjar det dessutom vara ganska tomt här i lägenheten. Wiktor åker upp och ner en vända på onsdag också, han kommer ner på torsdag och så flyttar vi på fredag. Jag ser fram emot att få landa och sedan få stanna på ett och samma ställe utan att behöva åka upp och ner som vi gjort det senaste året.
Nu ska jag fortsätta jobba, försöka vässa hjärncellerna lite så att jag kan koncentrera mig. Jag hoppas ni har alla har en bra start på veckan och att ni haft en bra helg!