Snart väntar nya tider
Alex sover och snart ska vi hämta Adde från dagis, det är fredag och på måndag när en ny vecka börjar är Wiktor pappaledig. Då ska jag fokusera på min forskningsplan, och på redigeringsarbete. Annat som jag ser fram emot just nu är att jag och pojkarna kör upp till Österbotten nästa helg när Wiktor hälsar på sin bror i Oslo (min julklapp till honom att få åka i väg själv en helg, tycker att han förtjänar det) och helgen därpå åker jag till Stockholm. Jag intalar mig bara en sak: flygen går, flygen går de där helgerna.
När Alex fyller 2 år i augusti har jag varit hemma i fyra år, nonstop. Om någon hade frågat mig för tio år sedan om jag ser mig själv som en person som kommer att vara hemmamamma i flera år skulle jag ha skrattat dem rakt i ansiktet, det fanns inte på kartan för mig. Det är intressant hur ens syn på livet, ens värderingar, kan ändras, och framförallt i vilka kringelikrokar livet kan föra en framåt.
(I Edinburgh, the Royal Botanic Garden, framför en rödblommande rhododendron.)
Men i höst ska jag börja jobba igen, och en del av mig skriker högt: "Jaaaaaaa, äntligen!" En annan del har ångest över hur snabbt pojkarna växer och över det faktum att det innebär slutet på en väldigt speciell period i livet. Min förhoppning är att jag ska kunna börja doktorera och det är alltså forskningsplanen för det som jag jobbar med nu och som jag vill få klar så fort som möjligt. Ansökningstiden börjar den 1 april, men helst vill jag ha den klar ett bra tag innan dess. Helst nästa vecka.
Min andra plan är att redigera min bok, ännu ett varv. Jag har redigerat den många varv redan, ändrat och börjat om många gånger. Den text som jag nu har mer eller mindre klar för ett förlag påbörjade jag för två år sedan när Wiktor tog ut sin första pappaledighet (om man räknar bort de tre veckor han var hemma precis efter Addes födelse). I mitten av februari fick jag tillbaka kommentarerna från en professionell lektör som har läst igenom allt, och responsen jag fick var bättre än jag någonsin hade kunnat vänta mig, så klart hoppades jag, men den var verkligen över all förväntan positiv. Så nu ska jag redigera igenom allt ett sista varv utifrån de kommentarerna och utifrån de kommentarer jag har fått från mina två skrivkompisar som funnits med hela vägen och som jag är otroligt tacksam för.
Så det är planerna för mars månad. Ser fram emot att sätta igång på måndag, ja herkules vad jag väntar på att det ska bli måndag! Men först helg, och jag hoppas att ni njuter av den rejält allihopa!