Måndag och Mumin

Jag var inte så pigg på att gå upp i dag när Wiktors väckarklocka ringde och Adde kom tassande från pojkarnas rum och kröp ner mellan oss. Men efter den vanliga dosen kaffe när jag sitter som en zombie i soffan medan Alex går omkring och leker med fordonen som först var Addes och nu har blivit deras gemensamma, så vaknade jag till.
 
 
Vi har varit ute en stund i solen och snålblåsten och nu sover Alex och jag läser mina artiklar och klurar på en forskningsfråga för min doktorsavhandling, ett fokus. I går kväll började jag känna mig uppgiven över det hela, men sedan hittade jag en ny artikel och så kändes det bättre igen. Upp och ner och hit och dit konstant.
 
 
Jag och Adde fick tumistid i går också, när vi gick på bio. Vi bokade biljetterna för en månad sedan och Adde har sett fram emot det sedan dess, det var hans första biobesök, och han var så spänd och exalterad, jag riktigt såg hur en helt ny värld öppnade sig för honom. Förhoppningsvis börjar han gilla film i samma utsträckning som jag så att vi om mååånga år kan nörda ner oss i gamla klassiker eller skräckfilmer tillsammans. Han gillar monster och spöken redan nu, låtsas hela tiden vara än det ena, än det andra. Det enda i den vägen han har sett på teve är "Lilla Spöket Laban", men jag ser rätt mycket av mig själv i honom, som jag var i samma ålder: fantasin och kreativiteten han har på flera fronter och så har jag alltid gillat att skrämmas och hitta på spökhistorier.
 
I går såg vi i alla fall "Muumilaakso juhlii" (Mumindalen firar), som var två nya muminavsnitt på finska. Det stör mig, som en principfråga som finlandssvensk, att inga biofilmer här går på svenska, inte i Esbo i alla fall. Inte ens Mumin som är påhittad av en finlandssvensk författare ...
 
Biobesöket var i alla fall bra, Adde har ingen skillnad vilket språk han ser film på, och jag var glad över tumistiden vi fick ihop. Alex umgås jag ju med på tumanhand en stor del av dagarna, men sedan Adde började dagis för 1,5 år sedan så blir det inte lika mycket tumistid med honom, definitivt inte som förr.
0 kommentarer