Veckans bästa bok

 
Jag har inte läst lika många böcker som annars de senaste veckorna, men ett par har jag hunnit med, och den bästa av dem är definitivt Feberflickan, av Elisabeth Östnäs. Jag lånade boken i tron att den var en spökhistoria, men det var den inte – och för en gångs skull blev jag inte besviken på det.
 
Jag vet inte exakt hur jag ska definiera boken, jag håller inte med om att den är en skräckroman (som det bl.a. står i Adlibris beskrivning), men jag skulle kanske kalla den en suggestiv spänningsroman med inslag av skräck? Berättelsen utspelas kring sekelskiftet 1900, och mycket av storyn cirklar kring Luna som går runt hemma där hennes pappa och styvmor ligger döda i ett av rummen. Stämningen är hela tiden obehaglig och man förstår från första början, innan något avslöjas, att något hemskt har hänt. Spänningen ligger i huvudpersonens (skrämmande) personlighet och i hur det som har hänt har hänt och varför. Trots att huvudpersonen Luna är obehaglig står man ändå på hennes sida, och det är bra gjort av författaren – skickligt gjort. 
 
 
Som läsare får man aldrig för mycket information utan precis lagom för att själv kunna pussla ihop vad som hänt, bit för bit, men när man tror att man vet hur det hänger ihop och man tror att man vet vad som är sant och inte så vänder det på nytt, vilket gör att läsaren hålls på sträckbänken mer eller mindre till sista sidan. 
 
Rekommenderar verkligen den här boken, den är inte särskilt tjock så den går dessutom snabbt att läsa – vilket är bra eftersom den är svår att lägga ifrån sig innan man läst klart den!
#feberflickan #modernista
1 kommentar

En spänningsroman att sträckläsa

Det här är en av de senaste skönlitterära böckerna jag har läst, och den var riktigt bra. Elizabeth Haynes har samma förmåga som, om inte bättre förmåga än, Paula Hawkins (Kvinnan på tåget) att skapa spänning inget bokstavligt spännande egentligen händer. Haynes bok Glöm inte att låsa läste jag förra hösten och är en av de bästa spänningsromaner jag har läst. Inte ensam är hennes senaste och den är i samma stil som Glöm inte att låsa: en psykologisk spänningsroman som är svår att lägga ifrån sig. Så om ni gillar Paula Hawkins är mitt tips att läsa Elizabeth Haynes också, för jag tror chansen är stor att man gillar Haynes ifall man gillar Hawkins.
Det enda jag inte riktigt gillade var slutet på den här boken, det gick lite för snabbt där, kändes som att författaren kanske tröttnade lite och fick bråttom att dra ihop allt, men förutom det är boken riktigt läsvärd.
 
 
Gillar du min blogg? Då blir jag jätteglad om du nominerar mig till Blogg.se-priset HÄR!
boktips böcker
2 kommentarer