Sjuklingar och runebergare

I går när jag kom hem kom en gråtande Adde emot mig och ropade "Mamma, mamma!". Han hade vaknat efter nattningen med feber.
 
I natt sov han mellan mig och Wiktor. Han ville se Helan och Halvan när han skulle sova och somnade till det.
 
 
I dag har han inte rört på sig alls, bara legat på soffan, hostat och haft 40-graders feber. Stackars liten! Och för bara 1,5 vecka sedan trillade han ur en hal gunga och slog sig och fick hjärnskakning och sedan fick han ännu till laryngit efter det och fick åka ambulans till akuten med andningssvårigheter. Det gick som tur snabbt om och redan samma kväll fick han komma hem, men jag tycker så synd om honom när allt drabbar honom nu inom en så kort tidsperiod.
 
 
Alex är än så länge frisk (peppar, peppar), och han och jag har ätit runebergare (runebergstårtor). Jag älskar dem, de som är saftiga med mycket smak. Om de är torra är de inget vidare. Hade tänkt baka egna, men eftersom Adde är sjuk köpte jag hem i stället. Fyra lådor, 8 st bakelser. Oh yeah!😎
 
Wiktor undrade när han såg lådorna på köksbänken: "Hur många bakelser har du köpt egentligen?" Jag svarade: "Åtta." Wiktor: "Så, 2 eller 3 var då?" Jag nickade, och sa: "Ja, eller åtta åt mig om ingen annan vill ha." Hehe. Som sagt, mer åt mig bara, mer åt mig!😅
 
Nu är jag på väg till arkivet, och Wiktor är hemma med pojkarna. Ha en fin kväll!
1 kommentar
Emelie

Tråkigt att han ska behöva vara sjuk. Men konstigt nog kan jag längta lite till och med efter att få ta hand om ett sjukt barn :O Och nästa vecka börjar småbarnslivet för mig, för då blir jag mamma :)
Kram