Ingen förbättring

Det är verkligen inte de roligaste dagarna just nu, i går snubblade dessutom Adde när han körde runt med sin traktor och slog sig så att han fick en rejäl fläskläpp. Stackaren, det blödde som bara den och han hade hemsk värk hela kvällen. Och i dag är överläppen rejält uppsvälld, och han vägrar att äta något, inte ens glass vill han ha.
 
 
Och med Alex är läget oförändrat. I går kväll fick han plötsligt nästan 39 graders feber, och då blev jag för första gången riktigt orolig och tänkte: "Vad är det här? Ska han inte börja bli bättre i stället för sämre?" Alla möjliga skräckhistorier började snurra i huvudet, sådana där de först trott att ett barn bara har någon vanlig sjukdom men så plötsligt dör det och allt i den stilen. Väldigt rationella tankar ... Som tur fick de snabbt ner febern och jag kunde lugna ner mig.
 
Jag kom till sjukhuset för ett par timmar sedan och Wiktor åkte hem till Adde. Läkaren sa att vi är tvungna att ta en dag i taget bara, så vi förbereder oss på att vara här några dagar till. Nu önskar jag mer än någonsin att vi bodde med släkt och familj nära, och för första gången tänker jag att det skulle ha varit bra att ha Adde på dagis på heltid nu, och inte på deltid ... Det blir svårast att ordna med någon som är hos honom den här veckan när han inte är på dagis. Till viss del kan Wiktor som tur jobba hemifrån, vilket underlättar, och förhoppningsvis behöver vi inte stanna alltför många dagar till här på sjukhuset ...
0 kommentarer