Hemska nätter

Alltså nätterna just nu ... Alex har blivit sjuk på nytt. Han mådde riktigt bra förra helgen, två dagar utan hosta, och det är det bästa han mått sedan julafton när hans förkylning började. Sedan har han sakta men säkert börjat hosta lite mera, men han har i övrigt verkat okej och inte haft snuva, andningen har också låtit bra, men i tisdags rosslade han rejält igen, och på natten hostade han och snörvlade och vaknade och vaknade.
 
 
I går hörde jag åter det där pipande ljudet när han andades, och han hostade och hostade och hostade. När jag matade honom var jag flera gånger rädd att han skulle kvävas, för han började hela tiden hosta. Wiktor åkte med honom till läkare, det fanns tid hos en astma- och allergiläkare, så vi tog den (eftersom det finns astma i familjen var det tal redan på sjukhuset om att han eventuellt kan utveckla astma). Jag var säker på att det skulle bli en sjukhusrunda igen, men som tur slapp vi det, åtminstone tills vidare. Först bet inte ventoline på andningen där hos läkaren, men efter 10 puffar lättade det. 
 
 
Men läkaren tyckte ändå att vi inte ska tveka att åka till sjukhuset om det fortsätter, så får se vad det blir till. Vi sov inget i natt heller, han bara hostade och hostade och grät. 
 
Så jag känner mig allt annat än så glad och pigg som bilderna i dag (de är tagna för en vecka sedan), men kände att det behövs lite gladare bilder så att jag kanske blir gladare också :P Och det känns ändå okej energimässigt efter en hel massa kaffe. Alex har somnat nu, jag hoppas att han sover ett tag för hans egen skull så att han får vila, stackaren. Det är så hemskt när de är så små och hjälplösa och sjuka, man blir själv så hjälplös.
 
En sak som jag flera gånger har konstaterat att jag ibland upplever som det svåraste med att vara mamma (när man ser till helt praktiska och vardagliga saker) är att oberoende hur dåligt man sovit, oberoende om man mår dåligt (t.ex. har migrän eller är har gravidillamående) eller oberoende hur dåligt man mentalt mår en dag, så går det inte att göra annat än att rycka upp sig, stiga upp och ta itu med dagen som vanligt. Man lär sig definitivt att bara köra på. Och nu ska jag göra just det och sätta mig ner och skriva.
 
Hoppas ni alla har en fin dag! <3
0 kommentarer