Dagen med stort hjärta

Hoppas ni alla hade en fin alla hjärtans dag i går och umgicks med människor som ni tycker om och som får er att må bra. Jag har ett delat förhållande till hela den där dagen, och tycker att fokus borde vara på att just uppmärksamma nära och kära, vem det än är, som man har i sitt liv och som ger livet en guldkant. Jag är också glad att fokus just blir mer och mer på det och inte bara handlar om att man måste ha en pojk- eller flickvän, eller vara gift och så vidare.
 
Vi hade en väldigt bra dag i går på alla vis, för efter dagishämtningen kom min vän Mira hit som har en flicka som är nästan på dagen lika gammal som Adde. Vi åt kaka och drack kaffe och barnen lekte och stojade, vilket var kul! Sedan kom Wiktor hem, och när pojkarna hade somnat fixade han moules marinières till oss och så hade vi en date night här hemma med en väldigt sen men god middag.
 
 
Vad tycker ni om alla hjärtans dag? Jag gillar inte när vissa dagar sätter ramar som folk just den dagen värderar sig själva efter. Alla hjärtans dag är en extrem sådan dag. Jag minns hur jag själv, innan jag träffade Wiktor, hatade den här dagen eftersom det kändes som att allt runt om mig skrek att jag var värdelös som inte hade en pojkvän att dela dagen med. Jag hade aldrig haft det innan heller och jag var säker på att jag aldrig skulle ha det. Om jag bara hade skippat det där strunttänket om att man måste ha en pojk- eller flickvän för att kunna göra något extra av dagen, om man vill. Den är galen hela tanken om att man MÅSTE ha en kärleksrelation just den dagen för att inte behöva känna sig misslyckad som människa, och om man har en relation så sätter det press på förhållandet när man försöker få till den perfekta alla hjärtans dagen och så leder det till gräl när förväntningarna inte uppnås. För en misslyckad alla hjärtans dag betyder ju att hela förhållandet är misslyckat, eller hur? NOT!
 
I går tänkte jag tillbaka på de olika alla hjärtans dagarna, de då jag hatade dagen, de bra som jag har tillbringat med Wiktor, de mindre bra när det bara har blivit soppa av alltihop för att jag har haft konstiga förväntningar, de då Adde har varit med och den som jag vaknade upp till i går. Under natten hade båda pojkarna ovanligt nog vaknat och gråtit, så på morgonen låg båda där mellan oss. Jag låg ytterst på kanten i vår säng med Adde närmast mig och Alex en bit bort och Wiktor ännu längre bort och så katten Stanley i fotändan.
 
Och även om jag var trött som sjutton så måste jag säga att gårdagen helt ärligt var den bästa alla hjärtans dagen hittills. <3
0 kommentarer