8 månader

Vår Alex har redan hunnit bli ÅTTA månader! Jag tycker det är en härlig period det här, i och för sig har alla perioder sin charm, men det är roligt att se hur mycket mer med han är. Hur han vill vara med, far runt här hemma, har nya pratande ljud och hur han mer och mer blir sin egen person.
 
Både han och Adde är långa för sin ålder och de följer exakt samma kurva, nästan på millimetern, så klädstorlekarna förbrukas snabbt och jag är glad att vi även med Alex har satsat på begagnade kläder. Nästan alla Addes kläder det första året var begagnade (och en stor del efter det också) och nu använder Alex dem i sin tur.
 
 
Trots att han har varit så mycket sjuk, så är han en väldigt glad liten kille. Han ler stort och skrattar, dansar genast han hör minsta lilla musik och söker kontakt med andra människor. Han, liksom Adde, har fått höra att han har stjärnögon. Det som jag tycker är lite kul med det är att både han och Adde ju låg med ansiktet uppåt vid födseln och enligt barnmorskan säger man om sådana barn i Danmark att de är stjärnskådare: de ligger och tittar på stjärnorna när de föds. Och så fick de stjärnögon ännu till. Man måste ju försöka hitta så mycket positivt som möjligt med att ens barn föds på ett sätt som gör förlossningarna riktigt jobbiga :P
 
I övrigt är det full fart på den här lilla killen sedan 1,5 månad tillbaka, han ålar runt här hemma, undersöker allt, stoppar allt i munnen och älskar när hans storebror busar med honom. Ibland känns det lite stressande med alla Addes leksaker överallt eftersom jag är rädd att Alex ska tugga på dem och att något ska lossna som fastnar i halsen. De leksaker som uppenbart kan vara farliga för Alex har vi gömt undan i det rum som än så länge bara är Addes, men som sedan kommer att bli deras gemensamma.
 
 
Ändå finns oron där på ett annat sätt än med Adde, för med honom visste jag precis vad som fanns och var. Nu kan Adde ibland hitta på lite egna upptåg, som när han tog in jord från olivträdet på verandan och gav det åt Alex att äta, ha ha. Det har som tur bara hänt den där ena gången och jord är ju inte heller farligt, men episoden påminde mig om att jag behöver ha koll.
 
Som tur kan jag ändå för det mesta känna mig lugn här hemma. Jag märker också att Adde håller koll på sin bror (när han inte hittar på upptåg), som när vi var hos pojkarnas farmor och Alex krälade fram till ett eluttag. Det såg Adde direkt och sa "nej!" och drog bort honom. Bra när det finns flera ögonpar som håller koll! I det stora hela är Alex ändå lugn, precis som sin bror, nyfiken och sysselsätter lätt sig själv, men lugn. Vi får ju se då sedan hur det blir när han också börjar springa runt här och bröderna kan hitta på att möjligt tillsammans, om jag kommer att säga samma sak om dem då också, ha ha.
0 kommentarer