Dags för dagis!

Vi hämtar inte in posten varje dag, har fortfarande en tendens att glömma bort det sedan vi flyttade från höghuslägenhet till radhus, så fredagens post tog vi in i lördags. Där bland breven fanns det, beslutet om dagisplats. Jag hade glömt bort det helt och hållet, kanske mest för att jag varit så inställd på att vi inte kommer att få den dagisplats vi har hoppats på. Så jag öppnade brevet smått likgiltig och beredd på att läsa "ni har inte beviljats ..."
 
Men så stod där "ni har beviljats plats", och just på det dagis vi hoppades på! Jag läste det om och om igen och bad sedan Wiktor kontrollera det också: "Står där verkligen att vi har fått plats, står det så?" Och han nickade och jag blev så otroligt glad! En hel massa stenar lyfte från axlarna och jag kände mig lättad till tusen.
 
 
Jag har tidigare skrivit om mina känslor kring dagis här och här, och det här dagiset som vi önskade få plats på kändes bra när jag och Adde besökte det i höstas. Det ligger dessutom på promenadavstånd från oss och på vägen till Wiktors jobb. Så från och med september kommer Adde att gå där tre dagar i veckan. Ett plus är också tidpunkten för starten, för Wiktor kommer att kunna vara med Adde där på inskolningen och ta hand om den biten. Jag tror det är bättre på alla sätt, eftersom Wiktor bara har positiva upplevelser från sin egen dagistid. Om jag skulle vara där med Adde är jag rädd att jag skulle överföra min egen ångest för hela grejen på honom, helt i onödan.
 
Så det har löst sig på bästa möjliga sätt. Det känns också som att det blir bra för Adde att vara där de där dagarna, som inte kommer att vara jättelånga dagar heller, i stället för att vara här hemma med mig som antagligen mest kommer att sitta och maratonamma i början av hösten. Det enda som jag är nervös över är att det blir många stora förändringar för honom på så kort tid, både ett syskon och dagisstart, men jag hoppas det ska gå bra det också!
1 kommentar
Mirre Sweetwords

Oh roligt att ni fick dagisplats där ni ville